The wiki has recently been updated. Please contact me by talk page or email if you encounter any issues.

Neo-Khitanese Lexicon: Difference between revisions

From FrathWiki
Jump to navigationJump to search
mNo edit summary
(Added: distributive and multiplicative numeral forms)
Line 1: Line 1:
==Numerals==
==Numerals==
''Multiplicative'' forms measure quantities: "X times as much; X-fold; of X parts; double, triple, quadruple". ''Distributive'' forms give the sense "X each; by Xes, in sets of X; X by X". There are also ''collective'' and ''iterative'' forms, not shown here.
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: center;">
{| style="text-align: left; background: #f9f9f9; border: 1pt solid #c0c0c0;"
{| style="text-align: left; background: #f9f9f9; border: 1pt solid #c0c0c0;"
!colspan=11 style="text-align: center; background: #efefef;"| '''Numeral Systems'''
!colspan=11 style="text-align: center; background: #efefef;"| '''Numeral Systems'''
|- style="vertical-align: left; height: 2em"
|- style="vertical-align: left; height: 2em"
| '''Number''' ||colspan=1| '''Cardinal''' ||colspan=1| '''Counting (1)''' ||colspan=1| '''Counting (2)''' ||colspan=1| '''Ordinal''' || '''Multiplicative''' ||'''Distributive''' || '''Collective''' ||
| '''Number''' ||colspan=1| '''Cardinal''' ||colspan=1| '''Counting (1)''' ||colspan=1| '''Counting (2)''' ||colspan=1| '''Ordinal''' || '''Multiplicative''' ||'''Distributive''' ||
|-
|-
|style="text-align: left;"| 0 || '''ko:su''' ||  ||  ||  
|style="text-align: left;"| 0 || '''ko:su''' ||  ||  ||  
|-
|-
|style="text-align: left;"| 1 || '''ümü:n, ümü:ke:n''' || '''dïsïk''' || '''naï''' || '''ü:mnin'''  
|style="text-align: left;"| 1 || '''ümü:n, ümü:ke:n''' || '''dïsïk''' || '''naï''' || '''ü:mnin''' || '''ümü:rmen''' || '''ümü:tel'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 2 || '''jü:r''' || '''kassa''' || '''ho''' || '''êkindi, gên'''
|style="text-align: left;"| 2 || '''jü:r''' || '''kassa''' || '''ho''' || '''êkindi, gên''' || '''jü:rmen''' || '''jü:rtel'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 3 || '''ïlan''' || '''co:k''' || '''gur''' || '''ïlagï'''
|style="text-align: left;"| 3 || '''ïlan''' || '''co:k''' || '''gur''' || '''ïlagï''' || '''ïlarma:n''' || '''ïlanta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 4 || '''dïgïn''' || '''ca:k''' || '''dur''' || '''dïgï:'''  
|style="text-align: left;"| 4 || '''dïgïn''' || '''ca:k''' || '''dur''' || '''dïgï:''' || '''dïgïrma:n''' || '''dïgïnta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 5 || '''tuŋga''' || '''ca:ŋ''' || '''tau''' || '''tuŋgï'''
|style="text-align: left;"| 5 || '''tuŋga''' || '''ca:ŋ''' || '''tau''' || '''tuŋgï''' || '''tuŋgarma:n''' || '''tuŋgata:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 6 || '''ñuŋgun''' || '''kilkü''' || '''nir''' || '''ñuŋgï'''
|style="text-align: left;"| 6 || '''ñuŋgun''' || '''kilkü''' || '''nir''' || '''ñuŋgï''' || '''ñuŋgurma:n''' || '''ñuŋgunta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 7 || '''nadan''' || '''da:ktuŋk''' || '''döl''' || '''nadagï'''  
|style="text-align: left;"| 7 || '''nadan''' || '''da:ktuŋk''' || '''döl''' || '''nadagï''' || '''nadarma:n''' || '''nadanta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 8 || '''japkun''' || '''co:ktuŋk''' || '''maï''' || '''japkï'''  
|style="text-align: left;"| 8 || '''japkun''' || '''co:ktuŋk''' || '''maï''' || '''japkï''' || '''japkurma:n''' || '''japkunta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 9 || '''êgin''' || '''ca:ktaŋk''' || '''is''' || '''êgi:'''  
|style="text-align: left;"| 9 || '''êgin''' || '''ca:ktaŋk''' || '''is''' || '''êgi:''' || '''êgirme:n''' || '''êginte:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 10 || '''ja:n''' || '''cuŋtuk''' || '''o:n''' || '''ja:gï'''
|style="text-align: left;"| 10 || '''ja:n''' || '''cuŋtuk''' || '''o:n''' || '''ja:gï''' || '''ja:rman''' || '''ja:ntal'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 11 || '''ja:n ümü:n'''  ||  ||   
|style="text-align: left;"| 11 || '''ja:n ümü:n'''  ||  ||  || '''ja:n ü:mnin''' || '''ja:n ümü:rmen''' || '''ja:n ümü:tel'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 15 || '''ko:mdok''' || || || '''ko:mdoki'''
|style="text-align: left;"| 15 || '''ko:mdok''' || || || '''ko:mdoki''' || ''ko:mdokmon''' || '''ko:mdoktol'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 20 || '''orïn'''  ||  ||  || '''orï:'''   
|style="text-align: left;"| 20 || '''orïn'''  ||  ||  || '''orï:'''  || '''orïrma:n''' || '''orïnta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 30 || '''gucïn'''  ||  ||  || '''gucï:'''   
|style="text-align: left;"| 30 || '''gucïn'''  ||  ||  || '''gucï:'''  || '''gucïrma:n''' || '''gucïnta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 40 || '''döcin'''  ||  ||  || '''döci:'''   
|style="text-align: left;"| 40 || '''döcin'''  ||  ||  || '''döci:'''  || '''döcirme:n''' || '''döcinte:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 50 || '''ta:bun'''  ||  ||  || '''tabï:'''
|style="text-align: left;"| 50 || '''ta:bun'''  ||  ||  || '''tabï:''' || '''ta:burma:n''' || '''ta:bunta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 60 || '''jïran'''  ||  ||  || '''jïragï'''   
|style="text-align: left;"| 60 || '''jïran'''  ||  ||  || '''jïragï'''  || '''jïrarma:n''' || '''jïranta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 70 || '''na:ja:n'''  ||  ||  || '''na:ja:gï'''   
|style="text-align: left;"| 70 || '''na:ja:n'''  ||  ||  || '''na:ja:gï'''  || '''na:ja:rman''' || '''na:ja:ntal'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 80 || '''söksön'''  ||  || || '''söksi'''   
|style="text-align: left;"| 80 || '''söksön'''  ||  || || '''söksi'''  || '''söksörmö:n''' || '''söksöntö:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 90 || '''tokson'''  ||  ||  || '''toksï'''   
|style="text-align: left;"| 90 || '''tokson'''  ||  ||  || '''toksï'''  || '''toksormo:n''' || '''toksonto:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 100 || '''ñamadï''' ||  || '''jaur''' || '''ñamadï'''  
|style="text-align: left;"| 100 || '''ñamadï''' ||  || '''jaur''' || '''ñamadï''' || '''ñamadïrma:n''' || '''ñamadïta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 1,000 || '''mïŋgan''' ||  || || '''mïŋgï'''  
|style="text-align: left;"| 1,000 || '''mïŋgan''' ||  || || '''mïŋgï''' || '''mïŋgarma:n''' || '''mïŋganta:l'''
|-
|-
|style="text-align: left;"| 10,000 || '''tümen''' ||  || || '''tümeŋgi'''  
|style="text-align: left;"| 10,000 || '''tümen''' ||  || || '''tümeŋgi''' || '''tümerme:n''' || '''tümente:l'''
|}
|}
</div>
</div>

Revision as of 19:28, 15 May 2008

Numerals

Multiplicative forms measure quantities: "X times as much; X-fold; of X parts; double, triple, quadruple". Distributive forms give the sense "X each; by Xes, in sets of X; X by X". There are also collective and iterative forms, not shown here.

Numeral Systems
Number Cardinal Counting (1) Counting (2) Ordinal Multiplicative Distributive
0 ko:su
1 ümü:n, ümü:ke:n dïsïk naï ü:mnin ümü:rmen ümü:tel
2 jü:r kassa ho êkindi, gên jü:rmen jü:rtel
3 ïlan co:k gur ïlagï ïlarma:n ïlanta:l
4 dïgïn ca:k dur dïgï: dïgïrma:n dïgïnta:l
5 tuŋga ca:ŋ tau tuŋgï tuŋgarma:n tuŋgata:l
6 ñuŋgun kilkü nir ñuŋgï ñuŋgurma:n ñuŋgunta:l
7 nadan da:ktuŋk döl nadagï nadarma:n nadanta:l
8 japkun co:ktuŋk maï japkï japkurma:n japkunta:l
9 êgin ca:ktaŋk is êgi: êgirme:n êginte:l
10 ja:n cuŋtuk o:n ja:gï ja:rman ja:ntal
11 ja:n ümü:n ja:n ü:mnin ja:n ümü:rmen ja:n ümü:tel
15 ko:mdok ko:mdoki ko:mdokmon' ko:mdoktol
20 orïn orï: orïrma:n orïnta:l
30 gucïn gucï: gucïrma:n gucïnta:l
40 döcin döci: döcirme:n döcinte:l
50 ta:bun tabï: ta:burma:n ta:bunta:l
60 jïran jïragï jïrarma:n jïranta:l
70 na:ja:n na:ja:gï na:ja:rman na:ja:ntal
80 söksön söksi söksörmö:n söksöntö:l
90 tokson toksï toksormo:n toksonto:l
100 ñamadï jaur ñamadï ñamadïrma:n ñamadïta:l
1,000 mïŋgan mïŋgï mïŋgarma:n mïŋganta:l
10,000 tümen tümeŋgi tümerme:n tümente:l

Color Terminology

Color Terms
Kilda English
borko color, hue
dikteme blue
lüpcürin dark green, brownish-green; blue-black, dark blue
culdïn blue-green
kö:kü light blue, blue-gray, sky-blue
koŋdorïn dark brown, brownish-black
ñö:lmö green
yasïl green (of vegetation, landscape)
kaktarma orange; (archaic) light yellow
šêra:rï light yellow, lemon-colored
fula:ma red
horïn bright red, scarlet
se:gdi dark red, blood-colored
jayarïn light red, pink
cacalu golden-yellow, gold-colored, coppery; red (of rust, rocks, fish, etc.)
jajaŋ red and yellow (of autumnal foliage)
kürilik maroon, reddish-purple
cucïrïn violet, purplish
bagdarïn white
gïltarïn bright white, pure white
be:li, kêmala pale, light (of color)
ñigjeme black; dark (of color)
pïŋgalak gray
fepkerin light gray, speckled/mottled gray
ïgjama yellowish-gray, beige
hurïma gray (of weather)

Return to main Neo-Khitanese page: Kilda Kelen